Zaril

Alla har vi väl fördomar.
Jag har det, det vet jag.
I fredags var jag, AnnaWestring och AnnaJansson på Flustret.
En fruktansvärt trevlig fredag med glada vänner och lite (en hel del) vin.
Vi står och dansar på dansgolvet till bra musik.
Först går Westring till baren och kvar står jag och AnnaJansson.
Men AnnaJansson behöver gå så kvar blir jag på dansgolvet.
Jag känner mig en aningens ensam men vill ju fortfarande dansa så jag hänger kvar.
Fram kommer en kille som jag brukar betäckna "gymkillen"
han som i min fördomsfulla värld är ytlig, dryg och inte har någon självinsikt eller humor.
Men ack!! så fel jag hade!
Världens mest sympatiska kille var det.
Han dansade runt med mig på dansgolvet och lyckades kasta ur sig roligheter varje gång musiken ändrade i riktning.
Han var allt jag trodde han inte skulle vara och jag blir så glad varje gång jag blir tillknycklad och överbevisad om att mina fördomar inte stämmer överens med verkligheten.
Tack som fan för Kaj!
^^