Zaril

vilken sjuk besvikelse karlar är.
Man är cool lugn och chill hela vägen tills man tillslut blir uppväckt av omgivning och händelser,
då börjar man så sakteligen tro.
Och TRO är ju ett jävla påfund det med!
"Finns det tro finns det hopp" MY ASS!
Jag vill inte tro för då väcks hoppet och hoppet leder till skador.
Det finns alltid ett visst avstånd till stadig mark, beror på avståndet hur hård smällen blir bara.
Ge inte för då får du inget.
PUNKT


NOTE TO SELF:

Lära mig hantera situationer rationellt och lugnt.
typ.